Lider du av bluffsyndrom?

Att tvivla, ifrågasätta och kritisera sig själv. Lär dig se tecknen på om du lider av bluffsyndrom och framför allt. gör något åt det. 

Har du också haft den där känslan? Känslan av att inte räcka till, att inte vara bra nog. Virvlar de där tankarna runt i huvudet? De om att dina arbetskamrater eller din chef snart kommer upptäcka vilken bluff du är. Då kanske du lider av vad som kallas ”bluffsyndrom” eller på engelska ”Imposter Syndrome”.

Vad är bluffsyndrom?

Bluffsyndromet myntades på 70-talet av forskarna Pauline Rose Clance och Suzanne Imes och beskriver ett tillstånd där man tyngs av tankar och känslor av att vara en bluff. Att uppleva att man inte räcker till.
Exempelvis kan man känna att man fått ett visst arbete på grund av tur eller att man egentligen inte kan något när det kommer till ens arbetsuppgifter. Till bluffsyndromets natur hör även en viss paranoia som gör att man hela tiden jagas av oron att bli upptäckt för sin föreställda inkompetens.

Effekter av bluffsyndrom?

Alla reagerar inte likadant på att lida av bluffsyndrom däremot så kan det finnas gemensamma nämnare, dvs effekter som är så pass vanliga att många kan känna igen sig.
Perfektionist javisst: Att lida av bluffsyndrom kan för många vara en motivator att hela tiden prestera bättre. Det du tar dig an avslutar du inte förrän det är helt perfekt utifrån din egen standard vilken kan vara rätt ouppnåelig. Vad innebär då detta? Jo, att du jobbar både hårt och länge för att leverera. Oftast för hårt och oftast för länge.

Avslutar aldrig: En effekt av den nämnda punkten om perfektionist, är att man faktiskt har svårt att avsluta arbetsuppgifter. Här finns en rädsla i att misslyckas och om du aldrig lämnar in något så kan ju ingen kritisera dig för den inkompetens du tror dig lida av.
Självsabotera dig själv: Oavsett om det är undermedvetet eller högst medvetet tar sig bluffsyndromet uttryck i att du bäddar för att misslyckas. Detta kan inkludera allt från att inte förbereda sig tillräckligt inför ett prov till att faktiskt lämna ifrån sig en dåligt genomarbetad uppgift. Då kan du ju alltid skylla på att du inte var förberedda istället för att kritiseras för vår inkompetens eller helt enkelt bekräfta att den finns.

Hoppjerka av rang: Vare sig det kommer till relationer eller karriär så har du en tendens att ofta byta just arbete, utbildning eller partner. Eftersom du själv är övertygad om att du inte duger till något så är det ju det logiska svaret så att ingen upptäcker just det.

Hur hantera bluffsyndrom?

Om du lider av bluffsyndrom eller känner någon som gör det så finns det flera olika sätt att hantera det på. Målet är så klart att inte slösa varken tid eller energi på att känna sig oduglig. Förhoppningsvis att uppnå en känsla av inre lugn.

Erkänn: Vad skulle hända om du erkände att du inte bara lider av bluffsyndrom utan även är en kompetent medarbetare, kollega och partner? Att erkänna problemet är som bekant första problemet i att lösa det.

Alla gör fel: Att våga göra fel är inte fel. Det låter så klart motsägelsefullt men börja exempelvis med att lämna ifrån dig något som du tycker är ok och varken mer eller mindre. Släpp de där inre kraven om att göra allt perfekt eller sämre.

För mycket känslor: Låt inte dina känslor ta över. Något som självklart är enklare sagt än gjort. Försök analysera dina känslor på ett mer rationellt sätt. Dina känslor är inte fakta, bland tvärtom inte minst när det kommer till bluffsyndrom.

Aldrig ensam: Glöm inte att du inte är ensam. Med vetskapen om hur bluffsyndrom ter sig så kan du säkerligen upptäcka andra i samma situation. Våga prata med andra om det och inte minst stötta varandra.