Jonas Dahl är forskare på Handelshögskolan i Stockholm och organisationsutvecklare vid Gaia Leadership och har ägnat flera år åt att ta reda på hur vi hanterar just misslyckanden och misstag i jobbsammanhang.
Ett misslyckande på jobbet är antagligen något av det värsta många kan tänka sig med skam, skuld och ånger som följd. Det tycks till och med finnas en tystnadskultur kring att göra ”fel”. Så vad är egentligen misslyckanden och misstag bra för? Hur ska vi hantera dem? Jonas Dahl har sedan drygt fem år forskat kring just detta och inte minst hur vi hanterar dessa så kallade fadäser.
Hur ser vi på misstag och misslyckanden i karriären?
- När de inträffar brukar vi inte vilja berätta om dem. De upplevs oftast som att ta en risk snarare än nyttiga. Man kan säga att vi lever i en framgångs- och prestationskultur med då får dessa ”negativa” händelser mindre utrymme. Dock är det vanligt att de brukar dyka upp efter det att människor blivit framgångsrika eller lyckats med sin karriär och då som några av de viktigaste erfarenheterna och händelserna, menar Jonas Dahl och fortsätter.
”Dessutom brukar personer säga ett det var just misstagen som de lärde sig mest av eller som bidrog mest till deras framgång. Om vi överhuvudtaget pratar om misstag i karriären gör vi det oftast i retrospektiv.”
Att misslyckas för att lyckas
“Failure is an option here. If things are not failing, you are not innovating enough” (Elon Musk).
Det finns många inspirerade citat från kända personer som sådär i efterhand berättar om sina misstag och misslyckanden. Misstag som precis som Dahl menar, varit avgörande för deras framgång. Så om inte ens de allra mest framgångsrika av oss vågar prata om öppet om sina misstag är det kanske inte så konstigt att vi andra dödliga tycker det är jobbigt.
Varför är det så?
- Det upplevs vanligtvis som ett hot mot den personliga imagen och varumärket som vi alla månar om - särskilt i en organisatorisk kontext. I många organisationer behöver vi vara attraktiva eftersom vi konkurrerar om olika fördelar som prestigefyllda uppdrag, befordran, karriärvägar, kompetensutveckling, talangprogram, ekonomiska förmåner m.m. Vi har också omedvetna sociala instinkter. Dessa triggas speciellt att när vi är i en hierarkisk struktur och gör att vi vill verka bättre än vad vi egentligen är, att visa oss i bättre dager. Därför undviker vi att berätta om sådant som andra kan tolkas som att du är svag, inkompetent, dum, sårbar och så vidare.
Inte minst väcker misstag och misslyckanden starka negativa känslor såsom skuld, skam och rädsla. Något de flesta av oss så klart vill undvika och därför söker vi dölja våra misstag för andra, skylla ifrån oss eller skyla över och minimera.
Definitionen av ett misstag
Men om nu hanteringen av våra misstag är så individuella, vad är då definitionen? Finns en universell tolkning av vad ett misstag eller misslyckande är. Är det något som inte är perfekt eller kanske något som är rakt igenom uruselt? Är det våra känslor eller de faktiska konsekvenserna som avgör?
Hur skulle du definiera misstag och misslyckande?
- Jag särskiljer dessa två begrepp som akademiker. Misstag kan ses som synonymt med begreppet fel som definieras som ”en felaktig utförd uppgift eller rutin”. Det vill säga avvikelser från en given rutin, information eller beskrivning, som är oavsiktliga och möjliga att undvika. Till exempel när en truckförare överträder lagrets hastighetsbegränsning, eller när en sjuksköterska ger fel dos medicin till en patient. Misstag/fel är därför av en mer objektiv karaktär - dvs. det går att avgöra utifrån vad som är ett misstag/fel. Misstag/fel ses också som utfallsoberoende, vilket betyder att utfallet som misstaget/felet orsakar kan vara både positivt, negativt och i vissa fall neutralt, förklarar Jonas Dahl och går vidare till misslyckande.
- Ett misslyckande definieras snarare som ”oönskade resultat” exempelvis att en patient dör istället för att lämna sjukhuset friskare än när han kom dit på grund av att sjuksköterska som nämndes ovan feldoserat medicinen. Jag brukar själv använda följande definition i min organisationsforskning: personers beslut eller handlingar som 1) leder till ett oönskat gap mellan ett önskat och verkligt tillstånd 2) och som kan leda till potentiella eller verkliga negativa konsekvenser som kunde ha undvikits. Denna definition speglar väl subjektiviteten i upplevelser av misslyckanden.
Vad och i sådana fall hur kan vi lära av misstag/misslyckande?
- I organisationsforskningen kring lärande kulturer råder en samstämmighet att misstag och misslyckanden jämfört med framgångar utgör en större potential för lärande och utveckling. Här finns en stor outnyttjad potential i dagens organisationer eftersom vi mycket hellre berättar om framgångar än misstag och misslyckanden. Själva lärandet startar när personen/personerna börjar reflektera över situationen som orsakade misstaget och misslyckandet, vad som påverkade, vilka antaganden man utgick ifrån vid beslut, och därefter analysera vad lärandet kan vara för en själv och för andra delar av organisationen - och hur man kan göra annorlunda i framtiden, avslutar Jonas Dahl.