Känner du dig obekväm i sociala sammanhang? Är din mardröm att tala inför publik? Ja, social ångest är något som kan ta sig många uttryck och påverkar fler än vi kanske tror. Ett ångestsyndrom som få talar om men som kan få långtgående effekter inte minst på arbetsplatsen.
Nästan en fjärdedel av alla svenskar upplever starkt obehag i situationer som att exempelvis prata inför publik. Diagnosen social ångest är ett ångestsyndrom som vanligen karakteriseras av intensiv ångest i - sociala interaktions- och/eller prestationssituationer och ett undvikande av dem. Just att tala inför publik är ett exempel på prestationssituationer och även en av de vanligaste situationer som personer med social ångest upplever rädsla/ångest i.
Ewa Mörtberg, docent och universitetslektor på Stockholms universitet, samt Maria Tillfors, professor i klinisk psykologi på Karlstads universitet, är redaktörer för boken ”Social ångest från teori till behandling” som både förklarar vad social ångest är och även hur man som drabbad och kanske medarbetare kan hantera det.
- Man behöver inte ha en diagnos för att tycka att det är väldigt obehagligt att prata inför publik eller i sociala interaktionssituationer som att prata med arbetskamrater på fikarasten eller under lunchen. Kärnproblematiken i social ångest kan sägas vara att personen är rädd för att bli negativt bedömd av andra för att man skulle bete sig pinsamt till exempel genom att visa symptom på ångest, säger Ewa Mörtberg och Maria Tillfors tillägger.
- Det är dock viktigt att vara medveten om att de flesta forskare betraktar social ångest som ett kontinuum. Detta från en ”normal” social ångest som flertalet av oss kan uppleva ibland till ett kroniskt och handikappande kliniskt syndrom.
Hur vet man om man lider av social ångest?
- Om man upptäcker att man börjar begränsa sig och undvika sociala situationer fast man gärna skulle vilja delta i dem så kan det vara en varningsklocka. Vidare om man upptäcker att man oroar sig, dagar eller till och med veckor, före en annalkande social situation och tänker ut olika sätt att försöka undgå den, förklarar Maria Tillfors.
Situationer som ju inte alls är ovanliga i arbetssammanhang för många av oss vare sig det gäller en after work med kollegorna eller ett pitchmöte med en potentiell kund. Men det är inte bara innan en eventuellt jobbig situation som symptomen på social ångest kan göra sig påminda, utan även efter. Inte minst kan social ångest sätta käppar i karriärshjulet.
- Om man funderar på och länge ältar hur man uppträtt i en social situation man just deltagit i. Det kan också vara så att man tackar nej till en utbildning man gärna vill gå eller till ett jobb eller en befordran utifrån att man är rädd för att behöva delta i sociala situationer, säger Ewa Mörtberg.
För den drabbade personen kan det med andra ord få stora och långtgående konsekvenser. Något förenklat skulle man kunna säga att det är när den sociala ångesten blir handikappande i studierna, arbetet eller privat eller att man upplever ett stort lidande som ångesten går över till att ligga på kliniska nivåer.
- Det är dock viktigt att påpeka att vi är olika och att alla inte behöver vara extroverta och delta i en mängd olika sociala situationer. Man kan emellanåt vara trött eller stressad och att man av den anledningen undviker eller inte har tid med så mycket social samvaro. Dock ska inte ens rädsla/ångest styra över valen i livet. Sammanfattningsvis, om man har ett mönster av de ovan nämnda beteenden under en längre tid samt att man väldigt gärna skulle vilja delta i situationerna samt lider av att man inte gör det så skall man överväga att söka hjälp, säger Ewa Mörtberg.
Och förutom karriärrelaterade hinder som att tacka nej till olika möjligheter, så har social ångest en tendens att skicka fel signaler till omgivningen vilket även det kan förvärra situationen.
- Tyvärr kan andra ibland uppfatta den med social ångest som om personen inte är intresserad av ens sällskap och då själva dra sig undan. Olyckligtvis kan det i sin tur leda till att personen med social ångest ”får vatten på sin kvarn” dvs. att andra betraktar dem som varande tråkig och att ingen vill umgås med dem. Det vill säga, en så kallad självuppfyllande profetia.
Hur ska man hantera social ångest som kollega och kanske arbetsgivare?
- Det kan vara svårt för kollegor, chefer och arbetsgivare att veta och förstå att kollegan eller den anställde faktiskt lider av klinisk social ångest. Det syns vanligen inte på utsidan, men känns för den drabbade desto mer på insidan. Därför kan man inte ge några särskilda tips här mer än det vanliga; att bemöta alla sina arbetskamrater med respekt och medmänsklighet och att själv bidra till ett gott arbetsklimat där alla räknas. Blyga och reserverade arbetskamrater som tar lite plats i sociala sammanhang är lika värdefulla som de utåtriktade och socialt bekväma, och som gillar att vara i centrum, menar Tillfors.
Med andra ord bekräftar hon en verklighet som inte bara kanske bidrar till social ångest utan även upprätthåller den med sociala medier, personligt varumärke och vad som kan tyckas vara ett konstant nätverkande.
- I vårt moderna samhälle har det närmast blivit ett ideal att vara öppen och utåtriktad och i anställningsannonser efterfrågas ofta hög ”social kompetens”. Risken här är att man bortser från människans olikheter och att en arbetsgrupp vanligen gör sig bäst med en mix av individer med olika styrkor och svagheter.
Så märker man att en kollega har det tufft är det viktigt att hålla en balansgång mellan att faktiskt agera och kanske bara lyssna.
- Om man som kollega får ett förtroende dvs. att vederbörande berättar om sitt lidande av social ångest, kan man inte göra annat än att lyssna och vara ett stöd. När det gäller chefer/arbetsgivare skulle det generellt vara önskvärt att de är orienterade och uppmärksamma på det potentiella problemområdet och i den mån den anställde själv berättar och anförtror sig om hindrande social ångest, ger information och stöd till vägar att få hjälp, avslutar Maria Tillsfors.
Så vad har ni för tips till någon som lider av social ångest?
- Att fundera på vad man tycker är viktigt i livet. Vad vill man göra, åstadkomma? Är det så att man undviker mycket av det man värderar högt och låter rädslan/ångesten styra ens liv så att det blir väldigt begränsat? Då behöver man fundera på att söka hjälp hos någon professionell person (legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut) som är specialiserad på behandling av social ångest. Det finns också möjlighet att få behandling via Internet. Man kan också bekanta sig med de självhjälpsböcker som finns på området. Ett första steg kan vara att skaffa mer information/kunskap om social ångest via litteraturen, förklarar Ewa Mörtberg.
Och det kan vara befriande att veta att man inte är ensam, i Sverige kan det närmast betraktas som en folksjukdom. Att skaffa kunskap om hur social ångest fungerar och vad som riskerar att vidmakthålla den är central. Genom att sätta ord på lidandet kan det bli mer hanterbart. Till exempel att förstå hur kroppen reagerar vid rädsla i vissa sociala situationer, att bli medveten om egna negativa tankar och hur lätt och förståeligt det då är att börja undvika eller plåga sig igenom vissa situationer.
- Det finns en solid empirisk bas som visar goda effekter av behandling där man i samarbete med sin terapeut på ett planerat och överenskommet sätt, utmanar rädsla och negativa självnedvärderande tankar genom olika upplevelsebaserade övningar både under sessionerna och i form av hemuppgifter.
Syftet är att bryta de onda cirklar som gör att den sociala ångesten består. I korthet, undersöker man till exempel alternativa sätt att delta i sociala situationer eftersom vissa beteenden kan bidra till social ångest.
- Man tränar sig på att vara fokuserad på vad som händer i omgivningen eftersom ångest kan leda till att man är mer uppmärksam på sig själv än situationen vilket kan hämma naturlig kommunikation med andra och öka ångest. Genom att tillägna sig nya sociala färdigheter blir man beredd att på ett planerat sätt bryta sina sociala undvikanden och delta på ett nytt sätt i sociala situationer, liksom att på olika sätt ifrågasätta de orealistiskt negativa självnedvärderande tankarna som är själva kärnan i klinisk social ångest.